EGLAM's Kennel

Lägesrapport....

  God solig morgon allesamman!!

Maj månad lider mot sitt slut och här hemma har allt knallat på i vanlig ordning...

Tiden tycks bara försvinna när våren tittar fram och snart snart är det sommarlov för barnen. Så underbart att slippa väcka trötta barn varje morgon, skola... Skönt!

På hundfronten har det inte hänt så vansinnigt mycket.

Jag har varit på utställning med Ådi o Ästher 2 ggr. Ådi är född för detta, går med svansen i topp. Mkt följsam o duktig kille. Fast sist i Hässleholm så  vet jag inte riktigt vad som hände. Domaren skrev att han bara hade en kula, så vi blev sist/4a. Fast han var ypperligt duktig och fick väldigt fin kritik. Det var först när jag såg lappen som jag fattade. Jaha... Jag vände på hunden för att se om han tappat en kula i regnet men ack nej...där var två precis som alltid. Jag har visserligen hört talas om att vissa hundar kan dra upp en kula när de fryser och annat, men jag tycker på dessa 8 månader borde jag väl ha uppmärksammat detta åtminstone en gång tidigare. Jag borstar päls, klipper klor och känner igenom mina hundar så pass regelbundet... Jaja, han var väl blöt o måttligt road stackars domaren...

Ästher tycker ju att det är lite mer läskigt med utställning så hon gick ju inte lika fint. Men, blev trea... av...4 eller 5. Vi ger det några utställningar till så hon får känna på det innan vi bestämmer hur hennes framtida karriär skall se ut. Hon är så grymt lik Ylva, i både utseende o sätt..

Ylva vart också med i Hässleholm. Denna underbara hund som har en så fantastisk päls...men tycker att det är lite smått läskigt. Svansen pekar inte alltid upp. VG var väldigt rättvist. Hade hon bara slappnat av lite och lyft svansen så hade vi fått mkt bättre. Jaja, vi testar lite till. Och det var ju faktiskt 1 år sedan hon ställdes sist...lite ringrostig var hon allt...

PENNY då...jo, hon är precis nyparad med FIGO. Nu håller vi tummarna att det blir små söta bebisar dem emellan. Är nyfiken på om det kan komma någon med bläs. Tror i och för sig inte att chansen är gigantisk!

Alla övriga mår bra, både fyrbenta o 2 benta. Mest bara jag som känner att det hade varit VÄLDIGT trevligt om det hade hoppat in ett nytt kök hemma hos mig under sommaren...hihi...


Ösregn idag men ändå...vår!!!

Jag satt och tittade igenom gamla bilder. Vissa nygamla, andra ngt äldre. Så fort tiden går, så mycket man faktiskt har med sig i form av erfarenheter och annat. Så mycket roligt man har hunnit med!!

Har anmält till två utställningar, Bollerup och Hässleholm. Håller tummarna när mina små Knattar Ästher och Ådi skall ha sin premiär. Sen får Ylva följa med som moraliskt stöd. Spännande och lite smått nytt får jag säga. Förra året vart jag ju inte iväg på många utställningar men tänkte hinna med några fler i år! Skall bara lite fram alla mina utställningssalen som nog ligger och dammar någonstans... Hihi!

Däcken är bytta på bilen, husvagnen skall besiktigas och sen är det snart sommar. Underbara sommar. 

Skall strax försöka uppdatera med nya bilder...det är lite knas i databasen just nu...


VÅREN ÄR HÄR!!!

LillaYlvaLiEftersom att vi har haft en kraschad dator tänkte jag fylla i med lite bilder om vad som hänt dessa två månader...Men se du det gick inte DENNA datorn med på... Så det får bli TEXT bara så länge så ser vi sen vad som händer ( o fötter )...och denna gamla bild på Ylva... Ästher är så lik henne...

Februari månad...

Min första snölösa födelsedag på 40 år! Spenderade min 40 årsdag i ett 16 gradigt LONDON med min man och det växtr minsann påskliljor i parkerna...Skumt!

Månadsskiftet februari/mars

Spenderades på ishotellet i FINLAND och då var det snö minsann. Dety började till och med snöa sådana flingor som man ser på tv från alla amerikanska filmer ena kvällen, när vi var på restaurang. Jätte veckert! Och sen träffade jag tomten i hans hemby och berättade lite om vad mina barn önskade sig i julklapp - nästa jul! Hihihi...

Mars i övrigt...

Zoey har löpt, Ylva har löpt, Honey är på sluttampen i sitt löp och vi väntar på att lilla PENNY skall löpa och då paras med FIGO. Vi håller tummarna att det blir valpar denna gång för vi vill så gärna ha Penny bebisar... Har redan två spekulanter på avkommor efter dem bägge, och jag vill ju så gärna ha en liten valp därefter den kombinationen och det spelar ingen som helst roll vilket kön... Så vi håller tummarna att det snart blir löp!!!

Ögonlysning på onsdag för några av doggisarna, någon skall vaccineras och allt rullar på i vanlig takt.

Ästher o Ådi utvecklas väl. Är mitt uppe i sin ful-hets period så de liknar mest söta små kalvar på grönbete men det är så kul att ha den möjligheten att följa dem. Hade tänkt lägga in nya bilder på dem, men de äts liksom upp av mitt datasystem...och nej, det är inte något virus. Bara ren o skär okunnighet kring det praktiska gissar jag!

Mer nytt annat i livet? Nästa utställning blir Hässleholm för Ådi, Ästher och Ylva tänkte jag. Håll tummarna att de små klarar sin debut hyffsat väl. De har ju aldrig blivit ställde förut och Hässleholm kan ju tänkas vara stort...men, med lite sällskap går det nog bra!

Hörs vidare...o snart kommer nya bilder...


Massor av snö i Skåne

Ja, minsann. Så kom vintern hit till slut.

Lite så där lagom i mitten av januari har det kommit först 10 cm och sen bara fortsatte det. Just nu är det ingen snö som faller, men enl rapporterna skall det börja ikväll igen. Hu jeda mig vad halt det varit, och kallt!! Men, så himla mysigt med ett vitt landskap. Jag vet att jag går tvärt emot många när jag säger att jag tycker det är underbart med snön, men det tycker jag. Mindre kul är det förstås när det saltas i tid och otid. Mina fyrbenta uppskattar inte det kan jag säga! Men i de vita, djupa vidderna springer de som kungar!!

Inte konstigt att det blir sovpauser både här och där, i roliga pose'r... Ådi, som ligger på rygg lite mer ihoprullad, lyckas på denna bild se mindre ut än systern sin, som sträcker ut sig. Sanningen är precis tvärtom...visst är det kul med bilder!

Natti

Igår var vi hose veterinären. Ylva ögonlystes och patellakontrollerads UA. Alltid lika härligt varje gång. Även om man inte tror annat, så är det ändå skönt med OK stämpeln i baken typ...

Sen var jag ute med hundarna så de kunde springa runt i snön. Ådi, Ästhers o Ylva sprang och lekte tafatt. Löra Ylva, hon påminner så mycket om sin mamma i sättet. Lika lydig o lyhörd, det är en fröjd att ha med henne att göra... Det är bara attans att valparna smakade på hennes öron-päls... Få se ifall jag anmäler till Malmö eller ej... Hon lyssnar ju så fint...

Och en sak till...jag har besökt optikern också. Har nu det senaste halvåret tyckt att det skall lyftas en massa på mina glasögon när det skall tittas på något på nära håll... Jodå, lagom till 40 så blir det progressiva brillor...BILLIGT stavas det...not!

hörs snart igen!


News Flash...

Inga valpar i Pennys mage, tyvärr. Men det var ju väntat egentligen. Dock är hon nog lite skendräktig lilla fröken... Nästa löp får hon träffa tilltänkt hane flera gånger istället!!

honey har tagit bort tandstenen, hon skaffade sig efter sin valpkull, hos tandläkaren och skall nu kunna pussas och visa upp en mun med skinande vita tänder...

Och jag har ridit igen...igår var det hoppning och det gillade lilla Ballerina inte. Hon var tydligen av modellen " lite rädd för hinder, särskilt om det är flera i rad, " och vi hoppade studs. Eller ja, det gick så där. Hon hoppade bra när det var ett enda hinder först, sen studsen en gång med viss tvekan. Sen tvärstopp... Sen nästa gång det blev tvärstopp så druttnade jag i backen. Utan att skada mig dock. Helt skumt vad jag föll mjukt, fast hatt jag liksom landade på sidan/ryggen. Vänster tumme stukade jag nog, kände jag sen för tro inte att jag släppte mitt spö!! Å nej... Aja, upp igen, sen la ni ner bommarna och fick till slut över henne i skritt några gånger. Men det är kul när det är lite att jobba med och inte bara åka häst!

Moa, vår lilla kanin, som varit krasslig en tid somnade in igår. Otröstliga barn, men samtidigt så duktiga. De visste ju att hon inte mått bra, även om hon var pigg i blicken. Men igår tackade lilla hjärtat för sig. Sista kaninen och en epok som går i graven. Vi har bestämt oss för att kanineriet får pausa. Har haft kanin sedan slutet av 80 talet... Nu är det hundarna som vi lägger krutet på. Högtidlig begravning blir idag, tur att tjälen inte slagit till i marken... 

fortsättning följer kring livet liv. Snart fyller jag 40 minsann...det skall bli kul med lite kalas!

kram kram


Att hållas på sträckbänken...

Oh vad vi undrar... Från att ha varit starkt övertygad om att där inte blir några bebisar, till att vara svagt tveksam, till mkt frågande, till kanske, till... Ja, var är vi i tankarna nu?

Penny121212

Ja du lilla loppan, på torsdag i nästa vecka vet vi om du skall bli mamma eller om du bara förvandlats till en bitchig liten sak... Ikväll blev jag mer tveksam igen, när hon skulle visa o sätta Zoey på plats, genom att para sig med henne... Skendräktig tänkte jag... Men, ja...vi får se på torsdag. 

Kram


Bara en ytte pytte liten sak...

Vet ni, vart bara tvungen att sticka emellan lite här...trots att jag skrev alldeles nyss och lovade att återkomma efter ultraljudet. Jag har inte varit hos veterinären ännu, det är först nästa vecka, men...jag gjorde något jätte jätte roligt igår.

jag började rida igen, igår. För första gången på ca 20, satt jag åter på hästryggen. Ett något stallsurt sto, som inte alls uppskattade att man ville rykta av henne innan lektionen, och att spänna sadeln var ju inte heller så roligt tyckte hon, men jisses vilken känsla att sitta upp... Hon var högre i mankhöjd än vad jag är lång ( eller kort ) så där satt jag, med huvudet i vädret 2,20 meter upp i luften på ett ungefär och kände mig inte riktigt lika säker o kaxig som jag gjorde innan jul när vi tre ridmammor bestämde oss för att ta tag i vår gamla hobby. I något år har vi nu suttit o tittat på våra barn när de rider och varit så duktiga så när vi sagt åt dem att trampa ner hälarna och hålla händerna stilla...

...det är inte helt lätt, men fasen så roligt det var! Och här var det inte nybörjargrupp inte, nej vi kom in i en grupp som hållt på ett tag. Ja, det var förvisso väldigt bra, för man har det mesta i blodet. Men hade jag fått frågan om galopp innan lektionen så hade jag nog sagt nej, tur att hon inte frågade. Där var vi, åtta vuxna i ett stort ridhus...och förbered er för höger galopp... Det var typ bara att göra som fröken sa. Att jag sen är mör i kroppen idag, värsta träningsvärken o ont i sittbenet...men jisses vad roligt det var. Längtar massor till nästa vecka. Dock är det hoppning då, men det är väl bara att smälta in... Hoppning var ju liksom det roligaste som fanns förr... Men det kanske inte blir lika kaxigt på tisdag, vi får se!

Obs! länken nedan visar Ballerina, som jag tog premiärturen på. Kram Jenny

http://www5.idrottonline.se/OdakraRS-Ridsport/Ridskolan/Ridskolansponnyerochhastar/#


Snart dax att anmäla till utställning...

Ja, Malmö utställningen tänkte vi oss i år, med Ylva.

döm om min förvåning när jag i morse upptäckte att halva örat är borta. Ja, nu är det ju inte det riktiga örat som halva saknas av ju, utan pälsen... Fotot visar kanske inte helt korrekt, men hennes vänstra öra saknar all den fina behåring hon hade när vi gick och lade oss igår. Känns väl inte så där helt överväldigande just idag då, suck. Nu när hon börjar bli så utställningsmogen... Jaja...

Örat

Lite lagom avtuggat är det... Gissar att det är Ästhers påhitt. Typisk valpgrej att tugga på öron och Ådi är inte lika påstridig så jag sätter en slant på att det är Ästher.

Annars börjar det rulla på igen. Skolan startar idag för några, imorgon för de övriga.

I nästa vecka skall Honey till tandläkaren och bli av med tandstenen hon lagt till nu när hon haft valpar. Hon som hade så vita o fina tänder innan hon blev parad...luktar inte direkt rosor kur munnen för tillfället.

Penny måste in på en liten ultraljudskoll i nästa vecka. Blir inte klok på det hela. Egentligen tänker jag att hon inte är dräktig, för när hon parades med Figo så fastnade de aldrig...och hon löpte så konstigt. Men, så har hon blivit lättretlig mot de andra fyrbenta, och extra kelig mot oss tvåbenta. Hon springer rätt fram och skall upp i knäet till gäster hon aldrig träffat... Och så är hon ju lite rosa om spenarna. Men hon har ju inte mått illa och ja, vi vill gärna veta och där gömmer sig en liten en där inne eller om hon är skendräktig.

Vi får se. Vi skall ju inte till new york i februari iallafall så ben liten valp hade ju faktiskt varit riktigt kul. Eller allra helst två, men vi är nöjda med en också!

Övriga gänget mår bra. Det har varit mycket spring i skogen vid stugan nu kunder jul och nyår och det gillar vi alla. Lugnt o skönt, mycket att strosa runt kring och ha det trevligt. Har så smått börjat tänka på vårens utställningar. Eller, fel av mig...jag har tittat över hela 2014 så den sidan skall jag också uppdatera!

återkommer efter ultraljudet mina vänner...håll tummarna!


Året närmar sig sitt slut...

Julen i stugan har passerat, med julgran-julklappar-tomte och eld i kaminen...

Eld

Det är med något blandade känslor man summerar året som passerat och nu snart övergår i ett nytt år. Ännu en gång blickar man framåt och tänker " det här skall bli ett bra år, vi lägger detta året till handlingarna ". Det var enkelt när man var yngre, hela livet låg för ens fötter, världen liksom bara väntade på en... När man sen summerar, lägger ihop allt som varit bra, så har man lyckats med en hel del...

Bra listan...

Egentligen kan den göras oändligt lång. Topp fem är såklart mina fem barn, alla på delad första plats naturligtvis. Sen vidare på topplistan utan inbördes ordning är ju självfallet familjen i det stora hela, med djuren inräknade. Vi ser fram emot ett år där vi kan vara ute på några fler utställningar. Vi ser fram emot att se hur våra valpar utvecklas, hur de tar för sig på utställningar ( man kan ju drömma ) och hur vi hela familjen åker med husvagnen, land och rike, och kammar hem hp rosetter och kanske några placeringar också... Min man har äntligen bytt jobb och känner sig gladare varje dag. Han var rätt trött på sitt förra ställe och kände det i te inspirerande att vara där längre, efter mer än 20 år. så när tillfället kom bytte han äntligen helt. o vi glädjs med honom!! Själv har jag börjat jobba några timmar i veckan, vilket gör att jag känner mig som en ny person! (...men, samtidigt något frustrerad då jag känner att dessa få timmar blir nog svåra att utöka, men det tar jag under mindre-bra-listan...) Jag är glad över att att hälsan är ok, mina magproblem till trots. Dem kan jag ju inte göra något åt, bara att konstatera att de följer mig, mest troligt livet ut, trots att läkarna hoppas att de någon gång i framtiden skall bli bättre. Själv är jag inte lika optimistisk utan har helt enkelt valt att acceptera min sitution. Det syns ju inte utanpå mig med blotta ögat, bara de om känner mig ser när det är upp, eller ner... Och det tycker jag är bra. Är inte personen som lägger mig ner och tycker synd om mig, utan försöker fokusera på det som är bra. Tänker man sen lite vidare, hela familjen-mässigt, så är det viktigare att barnen är friska o mår bra...för då mår man själv å mycket bättre per automatik!

Mindre-bra-listan då...inkluderat lite av det som komma skall...

mindre bra, om man spånar mer ingående...ja, alla de saker som man tänker och önskar, men som ändå inte blir av. Ex min man fyllde 40 för 2 år sedan. Vi skulle åkt till New York, men jag blev akut opererad för gallsten, med lite komplikationer i levern med lite onödiga blödningar i den och fick ligga inpå sjukhus i fem veckor, därefter ytterligare 2 månader i riktigt kass form efter det...och ja, det blev ju ingen resa då. Vi beslöt att vänta, ta resan till New York nu i februari 2014 när jag fyller 40 istället... Men, min man bytte jobb lite lägligt. Jag känner mig oerhört besviken. Jag behövde den resan, vi behövde den. Kanske blir det till hösten 2014 istället...suck.

Jag skall genomgå en stor operation i vår och batterierna behöver laddas. Därtill min mage, som krånglar så mycket. Spenderar så onödigt många timmar i kramper och ont. För att hålla magen i någorlunda schack blir det någon form av mat var tredje timme. Och därtill en timme avsatt för kramp och ont, dygnet om. Såklart blir man trött och inte orkar ligga på topp som man önskar. Jag är oerhört oerhört trött. jag jobbar några å timmar i veckan och göra insett att det inte kommer att kunna ändras på bra länge. I så fall får dygnet utökas med 24 timmar till. Så det gör mig ju mindre glad såklart... Det är skit att inte kunna fungera som man vill! Men, jag har valt att acceptera livet som det är, dock har jag lite svårt att acceptera att man måste förklara sin situation och ingående försöka återberätta för ex försäkringskassan och riskera utförsäkring, när det tar emot så himla mycket. Jag hade så himla mycket mer gärna älskat att må bra och slippa be om ursäkt för att min mage gick sönder för några år sedan och att jag lever i det varje dag. Det är det som gör detta till kvalificerat på min mindre-bra-lista...

vissa saker får en att tänka på livet i stort...att man inte vågar göra vissa saker. Min man har ju äntligen bytt jobb, tyvärr inte tillräckligt långt bort då...Jag beundrar dem som packar ihop familjen och flyttar ett år till annan ort, nya jobb, nya erfarenheter...livet är för kort för att inte levas. Men vi är nog för inrutade här i vårt liv att det är så svårt att bryta då...det tycker jag är mindre bra. Fast jag hade önskat att min man erbjudits ett jobb på annan ort så att vi kunde se oss lite omkring. Fast vi är inte så lika i det avseendet han och jag, och barnen trivs ju här så... Ja, det är väl ganska ok iallafall. Fast det hade varit kul med lite nytt...

Lite mer på bra-listan är:

Julen har varit lugn och behaglig, vi har planer på att göra om vårt kök ( om än att det kanske inte blir på ett tag, men planerna ökar! ) hundarna utvecklas mkt väl. Valparna ser mkt lovande ut, Ylva börjar bli mer och mer utställningsduglig och Zoey har blivit lite mindre barnslig nu, i och med sitt löp. Penny är ju parad men det blev ingen hängning så jag är inte alls övertygad om att det blev något men annars tar vi det till nästa löp! Och Honey, älskade lilla Honey... Hon är en god mor med mkt päls och ett fantastiskt tålamod!

Sen har vi en sak till...New York... Det försvinner ju inte utan väntar på oss...kan ju hända att det blir någon annan semester in om emellan som en liten bonus istället!! Så egentligen är det ju inte hela världen utan bara halva, att det dröjer lite till.. 

Ja, annars är ju livet nog mest som vanligt faktiskt. Vi njuter av ledig tid, snön lyser med sin frånvaro och hundvalparna växer. Som sagt, precis som sig bör!! Så vi blickar framåt, mot ett nytt år, nya utmaningar, resor, erbjudande om nya jobb(? ) och en del roliga hundutställningar!! Och hänger inte läpp över spilld mjölk, sjukdomar, elände och bekymmer. Leva, det viktigast...och att göra det i nuet. Ta vara på tiden, njuta av den och känna sig lycklig över det man har istället för att gapa efter det man inte har fått/nått... Jag tror att många har svårt att se bortom det.

Jag har bara en sak till jag verkligen vill ha med på mindre-bra-listan... SPARA. T9 och att spara det man skriver ex här på bloggen...för ibland försvinner eller ändras det av sig själv och då blir man inte lycklig, oavsett om man belönats med en lång stubin eller ej!! Hihi...

En stor kram och ett gott slut på på 2013!


God jul ute i alla hem!

Middag

Valparna närmre sig 12 veckors dagen men ännu kan de ta sig en liten slurk då och då, såklart under överinseende från Zoey. Som för övrigt är tant bus här hemma!!!

Idag är det julafton, valparnas och Zoeys första. Valparna bor kvar här hos oss, bägge två. Vi har tänkt behålla dem ett tag framöver så att vi kan tävla lite och se vad framtiden har att erbjuda. Sen är väl tanken framöver att en av dem skall flytta någon annanstans, men tills vidare vill vi följa deras utveckling hemmavid.

De är verkligen två olika individer. Man förväntar sig alltid att alla syskon skall vara mer lika, men varför egentligen? De är ju inte samma individer i samma kroppar. Sätter, lilla marodören. Varför fastnar vi alltid för dessa busar?? Nu har min man lagat ljusslingan till granen tre gånger, efter Ästhers framfart...Ådi har bara satt tänderna i sånt som inte är förbjudet. En liten kartong,  Ådi han gillar att var ute i friska luften, sätter sig gärna vid dörren när han behöver gå ut...duktigt liten kille. Ästher sitter  kvar inne liiiite längre, springer gärna ut en liten stund men hellre in sen i värmen... Olika olika...

snart är det julmat på bordet, fast för egen del lockar hellre soppa. Magen har varit i olag nu i några veckor så det blir nog en flytande jul...en NYTTIG flytande jul då, inte flytande i bemärkelsen alkohol... Och inte är det snö heller. Barnen känner stor besvikelse, men vi får väl invänta februari...det brukar alltid vara snö då!

En god jul till er alla, hoppas ni får massor med ledig och avkopplande tid och förhoppningsvis god mat och kanske en och annan julklapp!

Godjul


Skapa en gratis hemsida du också!
Cybersite.se skapar du hemsidan snabbt och enkelt med färdiga designmallar

«oktober 2019»
tiontofr
010203040506
07080910111213
14151617181920
21222324252627
28293031
Skaffa en gratis hemsida på Cybersite.se